Petter Bergander Trio

Dela den här recensionen:

I varje konstellation finns en utvecklingspotential, eller kanske flera rent av. Pianisten och bandledaren Petter Bergander hade till trions andra utgåva ambitionen att skriva låtar som lämnar mycket utrymme för musikerna att tillsammans utveckla idéerna och soundet, något de tagit fasta på. Här hörs ett tätt och mustigt spel där samspelet djupnat sedan sist, de har odlat sin särart och skapar tillsammans något specifikt, vilket inte är självklart när man jämför med andra trior.

Man kan också nöja sig med att inlemma sig i traditionen och gott så, men det är som sagt inte den här trions tanke. Det hörs att pianisten och trummisen Robert Mehmet Sinan Ikiz utvecklat sitt spel under lång tid, inte bara i denna grupp utan i flera sammanhang. Trummisen spelar en hel del funk i andra grupper, något som färgar hans trumspel, inte minst med många variationer på hi-haten. Ny i trion är basisten Eva Kruse med ett genomgående smakfullt spelande, där hon står för mycket stadga men också ges utrymme för sköna melodiska linjer. Bandledaren varierar hur mycket plats hans pianospel tar, ibland väldigt tätt där de andra huvudsakligen stöder och ibland luftigt där bas och trummor får mycket plats. Det har blivit en riktigt härlig skiva med generöst musicerande.