Emma Rawicz

Dela den här recensionen:

Den brittiska saxofonisten Emma Rawicz lägger fokus framför allt på stämningar och riff. Här finns förvisso hennes tenor och sopran och Gareth Lockranes tvärflöjter i fyra olika storlekar, men de används lika gärna för att spela malande riff som för melodispel. Ensemblesoundet är mycket tätt, med både elgitarr och Rhodes/flygel/synt tillsammans med elbas och trumset. Ackordinstrumenten är ibland svåra att skilja från varandra tack vare effekterna, och får alltså även understöd av blåset i riffandet emellanåt. Scottie Thompsons tjutande syntsolo i Particles of change backas upp av effektindränkt gitarr, och i Time and other thieves pulserar basen och trummorna bakom långa ackord där saxen närmast flyter ihop med klaviatur och gitarr.

Det är säregen, fascinerande musik som Rawicz har skrivit, i synnerhet när bandet trycker på i sina nötande riff och unisona slingor. Här finns en hel del solon, men det är hela tiden bandet som står i centrum.