Aoife O'Donovan

Dela den här recensionen:

För några år sedan såg jag Aoife O’Donovan i en liten lokal i Nashville. Iförd koboltblå klänning spelande på en mörkbrun Martin-gitarr, ackompanjerad endast av kontrabas och elgitarr, frammanade hon fyrtiofem minuter av musikalisk magi. Det är något med den sköra svala klangen i hennes röst som fångar in och förtrollar.
Därför blev jag aningen besviken när jag fick solodebuten Fossils i handen. Det var alltför slätstruket, åtminstone om man jämförde med den Aoife jag sett live. Visst fanns det några höjdpunkter, men som helhet motsvarade det inte alls mina förväntningar.
Desto roligare nu när uppföljaren landat på skivdiskarna. För på In the magic hour tycker jag att Aoife O’Donovan kommer mer till sin rätt. Kanske har samarbetet och det flitiga turnerandet med kollegorna Sarah Jarosz och Sara Watkins i projektet I’m with her gett extra skjuts åt självförtroendet, som gör att hon nu vågar ta ut svängarna ordentligt. De två medverkar för övrigt på albumet, tillsammans med mandolinvirtuosen Chris Thile och Nate Query från the Decemberists.
In the magic hour tar lyssnaren med på en resa i ett drömskt musiklandskap där Aoifes klara röst fungerar som ledljus in i dimmorna. Det är tio genomgående starka låtar där de akustiska folktonerna skapar den stabila grund som hela det musikaliska bygget vilar på, men det är de elektriska instrumenten i kombination med ett suggestivt trumspel som gör att det blir riktigt spännande, som skitar till låtarna och gör att In the magic hour lyfter och blir mer än bara ännu ett vackert singer-songwriter-album. Det här bådar verkligen gott inför framtiden.