Wayan Lotring

Dela den här recensionen:

Musiken på den här dubbel-cd:n är majestätisk, men kräver total uppmärksamhet. Wayan Lotring är en av den balinesiska gamelan-musikens portalfigurer, född 1898, begåvad redan som liten, både inom dans och musik. Redan före 1920 hade han komponerat både för hoven och skuggteatern. Lotring föredrog subtilare varianter av den metalliska musiken, bland annat gong semar pegulingan och hovdansmusiken lègong kraton. Men Lotrings känsliga kammar-gamelan skulle bli överkörd av dels massturismen, dels den nya stilen gong kebyar – stora orkestrar, större kontraster, en musik mer lättfattlig för turister. Lotring blev åsidosatt under lång tid.

Genom lyckliga omständigheter spelade skivbolaget Ocora in Lotring 1972, när han var över sjuttio år gammal. Det är dessa inspelningar vi hör här, som gavs ut av Ocora första gången 1989. Lotring spelar själv trumman kendang (alltså inte en metallofon), medan andra äldre, ej namngivna musiker spelar själva gamelaninstrumenten. Musiken är enskilda kompositioner, exempelvis Gambangan, eller sviter för dans eller särskilda instrument, som tre stycken för gender wayang. Musiken känns i förstone metalliskt plottrig och svårgripbar, men ju närmare man lyssnar, desto tydligare hörs nyanser, dynamik och melodislingor. Förutom kendangen är det enbart metall i ensemblerna, en skön rymd av övertoner och efterklang. Ingen flöjt, ingen sång.

Man kunde dock ha önskat sig ett uppdaterat texthäfte – mindre av okritisk hyllning till Lotring, mer information om instrument och musik. Dessutom ett sakfel: de Bali-inspelningar som gjordes på stenkaka 1928, med bland andra Lotring, nämns som förkomna. Det är de inte, de har just givits ut av World Arbiter i serien Bali 1928 och finns på Spotify. Rekommenderas.