Himla

Dela den här recensionen:

Debut-cd med norsk-danska Adine Fliids trio, bestående av sångaren och poeten själv på gitarr, samt Siri Iversen på klarinett och basklarinett samt cellisten Oda Dyrnes som båda medverkar till att göra detta till en företrädesvis melankolisk upplevelse, tillsammans med texter att bygga upp höststämningen med:  ”… det är kaldt er det som er. Som en kropp uten røtter … en geit uten horn, en fugl uten nebb …” Kärleken i texterna är inte oproblematisk: ”Har han et nøste av garn som finner hjem og hu ett nøkkelkneppe hu aldri vil sleppe.” 

Dyrnes cello tar ett större ansvar för melodispelet medan klarinetten fungerar som filmmusik, dess funktion är att skapa en stämning mer än att märkas, undantaget i ett jazzigt solo på slutet av skivan. Fliids sångröst utmärker sig inte men är behaglig. Hennes storhet finns mer i de vackra texterna. Musiken och sångerna håller en jämn kvalitet, men med viss rockkänsla är Jag kalder ham min en favorit som sticker ut, om än ganska försiktigt.