Niillas Holmberg & Jakop Janssønn

Dela den här recensionen:

Poeten, jojkaren, författaren, skådespelaren och konstnären Niillas Holmberg har tillsammans med slagverkaren, kompositören och producenten Jakop Janssønn skapat något helt eget. De kallar det ”poetisk jojk”.

Det började som ett möte i studion där Niillas Holmberg hade med sig några texter och Jakop Janssønn några musikaliska skisser. Tanken var att låta texten möta musiken och transformeras från recitation till sång och vidare till jojk och tillbaka igen samtidigt som musiken skulle förändras utifrån mötet med texten. Mötet föll väl ut och blev ett större projekt som de nu släpper som album – Guorga. I skivreleasen beskrivs albumet som ”genre-överskridande” och, ja, det får jag nog hålla med om. Visst hör jag jojk men här är den långt från sina vanliga sammanhang.

Musikaliskt hör man förankringen i nutida jazz med skickliga instrumentalister som Daniel Herskedal på tuba och Marius Neset på tenorsaxofon. Sen finns det några spår som lutar åt pop och lyssna-i-bilen (tänk Daniel Lanois i Sápmi). 

Men det är soundet som skapas i mötet mellan Niillas Holmbergs sång-recitativ-jojk och instrumentalmusiken som griper mig och som ändå gör detta (vid första lyssningen) spretiga album till en helhet. Sången och hur musiken som helhet blir en del av sången. Niillas Holmberg har en fantastisk röst – jag får associationer till David Sylvian, Ian Curtis och David Bowie – förtrollande, mörk, ofta lågmäld, men fri från maner, driven av viljan att samtala om något viktigt. 

För detta är ändå någon form av spoken word, en författare som lämnar det skrivna och målar bilder av och för sin samtid i ett ljudande rum. Och Jakop Janssønn som producerat och arrangerat har skapat ett fantastiskt om än bitvis rätt galet ljudande rum åt denna röst.

Lyssna in den här skivan, eller börja med videon som finns på Youtube, den är värd att spridas långt utanför Sápmi.