Mito y Comadre

Dela den här recensionen:

Hos debuterande Mito y Comadre möter traditionell musik från Venezuela elektroniska ljud, men mest av allt låter det som ett rätt vettigt alternativ för den som väntar på nytt från Manu Chao.

Shanna ”Comadre” Hernández sjunger på ett avslappnat vis, och ljuden bakom henne växelvis svävar eller stöter på. Kompanjonen Guillermo ”Mito” Lares sköter det mesta av det musikaliska, som rör sig mellan kulturer och regioner, precis som de två huvudpersonerna har gjort i och med flytten till Colombias huvudstad Bogotá, där de också möttes.

Guillermo ”Mito” Lares starka intresse för Venezuelas musikaliska arv kommer hemifrån. Fadern Oswaldo Lares grundade Fundalares, en organisation dedikerad till att bevara just nämnda arv. Guillermo själv ansvarade för ArchivOlares, som arbetade för att sprida all den musik fadern spelat in under sina resor runt Venezuela under 1960- och 1970-talen.

Med produktion av Grammy-prisade Christian Castagno (Bomba Estéreo, Systema Solar, Iggy Pop, Arcade Fire) skapar duon en hybrid av det maskinellt tramtagna och det organiska. Rytmerna och instrumenten lånas delvis från calypso men vi hör också slagverken quitiplás, malembe och quichimba från Barlovento, macizón och perra från den karibiska kusten. Det spelas på guajira-flöjter och melodica, på stränginstrumenten cuarro och bajo, på marimbas och klaviaturer.