Gabba

Dela den här recensionen:

Hur man arrangerar musiken till jojk finns det inget enhetligt svar på. Sedan Mari Boine slog igenom i slutet på 1980-talet har man kunnat ta del av skiftande musikaliska skrudar till exempel världsmusik med mycket trummor, jazz och electronica. Att ta in blues och americana var gruppen Adjagas tidiga med.

Skivdebuterande Gabba gör något liknande, här är det en stor dos americana som ackompanjerar jojkaren John André Eira, som framför både traditionella jojkar och egenkomponerade. Dessutom kryddas det med en hel del folkmusik. Bandet skapar sin egen mix av dessa ingredienser i låtar med olika densitet och det finns många utmärkta instrumentala partier. 

Mötet mellan instrumenten och jojkaren låter inte riktigt som något jag tidigare hört inom genren och det tar några lyssningar att vänja öronen, men skivan har bara växt ju mer jag lyssnat. Gabba utgörs av jojkaren samt fyra medmusiker på gitarr, bas, trummor, slagverk, banjo och klaviaturer. På några låtar hörs läckert spelad fiol och trumpet av gästande musiker. Så har Gabba fått till en härlig debutskiva som öppnar nya sätt att spela till jojk.