Shrine

Dela den här recensionen:

Den nordiska kvartetten Shrines debutalbum är fylld av ljus, luftig men ändå intrikat jazz som präglas av det vi lärt känna som det nordiska vemodet, men som inte hindrat en amerikan som Keith Jarrett att landa mitt i och utveckla det tillsammans med sin europeiska kvartett med Palle Danielsson, Jon Christensen och Jan Garbarek.

Jarretts europeiska kvartett är en viktig inspirationskälla för Shrine som från pianopallen leds av isländska Anna Gréta Sigurðardóttir och altsaxofonisten Hannes Bennich som tillsammans med basisten Arvid Jullander utgör kvartettens svenska bidrag. Bakom trummorna sitter danska Emil Norman.

I fina balladen The world was never meant for something as beautiful as you, tänker man mer på svenske pianisten Bobo Stenson. Den minnesgode vet ju också att Bobo spelade in två fantastiskt fina plattor med det som senare kom att bli just Jarretts europeiska kvartett. Bennich har ett fint fras och en ton som alls inte är lika himlastormande som Garbareks, så jämförelserna ska nog hållas mer på det kollektiva planet. Och där låter det som om kvartetten alltid lirat ihop. Fina individuella insatser i en kvartett där den gemensamma berättelsen är överordnad.