Festen

Dela den här recensionen:

Frijazz kan förstås vara fri på många olika sätt. (Kanske ändå med vissa begränsningar? Om man inte känner igen musiken som fri hur ska man då kunna veta att den är det?). Festen är fri som i energisk, vild, hejdlös.
Kvartetten består av Isak Hedtjärn klarinett, Elsa Bergman bas, Erik Carlsson trummor och framför allt pianist Lisa Ullén. Och Festen är igång redan vid första tonen, i första stycket, In the kitchen. Hetsigt, nervigt, på tårna. Cecil Taylor är en självklar referens. Yosuke Yamashita en annan. Här behövs ingen förfest. Full fart redan tidigt på kvällen och precis som vilken bra fest som helst ändå till slut ett visst lugn, för en stund: tystnad. Nu prövar sig Festen mer fram för att snart komma igång igen. Klarinetten är den som dansar allra mest, runt runt och över det envist svängiga pianohamrandet, trum-smashandet, basmullret. I de bästa, mest intensiva stunderna: ett hejdlöst driv och en svärmande lätthet på en och samma gång. Alltid med någon liten överraskning till hands, någonting oväntat, spännande.
Slutligen en liten parentes: kan inte låta bli att finna namn som Festen, och låttitlar som Det blir inte bättre än så här, lite fåniga i sammanhanget. Man blir skriven på näsan och musiken kan sällan leva upp till sitt namn, hur bra den än är. Döp skiva och låtar till något lite mindre uppblåst och låt lyssnaren knockas i ren överraskning i stället är mitt råd.