Peter Tegnér

Dela den här recensionen:

Peter Tegnér är i Sydsverige kanske mest känd för utomhuskonserter han arrangerar som ackompanjemang till solnedgången med olika inbjudna medmusiker. Tegnérs musik passar bra in i det sammanhanget. Detta är hans tredje soloskivutgivning, och musiken sägs vara komponerad i Indien, liksom skivan är uppkallad efter den i hinduismen mytiska fågeln Garuda. Indien har emellertid inte gjort särskilt stort intryck verkar det när man lyssnar på skivan – inte ens i titelspåret.
Liksom tidigare är det bara Peter Tegnérs gitarrer på skivan, men ljudbilden fylls ut betydligt med hjälp av delay- och reverbeffekter och framför allt många pålägg med gitarrerna. Tegnérs musik har beskrivits som sagomusik för vuxna, men jag kan inte se varför den inte skulle kunna uppskattas även av barn. Det är ofta en modalt baserad, svävande stämningsmusik som etablerar ett lyssnarcentrum och sedan cirkulerar runt detta. Ibland kan jag få flash­backs till hur David Gilmour i Pink Floyd utforskade de första ekomaskinerna med sin elgitarr. Men Peter Tegnér får ursäkta om jag håller David Gilmour högre …