Hannah Read & Michael Starkey

Dela den här recensionen:

Det är inte ovanligt. Två etablerade musiker möts och ljuv musik uppstår. I fallet Hannah Read (fiol, sång, gitarr) och Michael Starkey (banjo, gitarr, sång) handlar det om old timey, Nordamerikas äldsta form av folkmusik (om man inte räknar den infödda befolkningen).

Read och Starkey råkade befinna sig på samma appalachiska old timey-session i Edinburgh i slutet av pandemins första år. Ett år senare befann de sig i en inspelningsstudio i södra Skottland, där de under ett par dagar – laddade med ärtsoppa – körde igenom ett halvt dussin traditionella favoriter, några egna kompositioner samt Anaïs Mitchells Shenandoah (både med och utan sång).

Reads och Starkeys tolkning av musiken från Appalacherna är kärleksfullt framförd. Det är tydligt att de befinner sig på samma musikaliska våglängd. Det smattrar rytmiskt från banjon och fiolen gör orädda flygningar i lekfull frihet, för att sedan återgå till unisont motivspel med banjon.

Duons personliga stil och entusiasm dammar av varje tillstymmelse till spindelväv, samtidigt som man nästan kan räkna musikens årsringar; det är hart när omöjligt att inte ropa ”Yeehaa!” i slutet av Charleston! Samma entusiasm får Reads Waltz de la Funguy, Starkeys Blue river och Leonard’s blues, samt Mitchells Shenandoah att låta vackert patinerade och äldre än de är.

Halvvägs genom skivan sjunger Read en ljuvlig tolkning av Ready for the times to get better, som följs av hennes Waltz de la Funguy, båda ackompanjerade av fiol och gitarr. De skapar en märkbar variation i vad som annars är en veritabel fiol och banjo-fest.