Baul Meets Saz

Dela den här recensionen:

Från baulfolket i Bengalen kommer två av denna trios medlemmar, och den tredje spelar den turkiska långhals-lutan saz. Därav det något egendomliga gruppnamnet. Kombinationen mellan de olika traditionella musikformerna är riktigt snygg, med de metalliska sazklangerna, Sanjay Khyapas slagverk och strängar som bendir, rebab, gitarr och oud, och så Malabika Brahmas starka röst som kontrasteras mot belgisk-turkiske Emre Gültekins milda, varma stämma. 

De flesta låtarna är traditionella, men den som sticker ut mest är den egna kompositionen Bahar. Inte bara för att den är sexton minuter lång, utan också för att soundet här byggs ut rejält. Här används både trumset och andra slagverk, och inte minst skrapande elektriska ljud som tonar fram och bort, gång på gång. Brahmas röst är här långt mer dramatisk än på resten av skivan, och det märks faktiskt inte alls att låten är så pass lång när det händer så mycket spännande. Jag hade gärna hört mer av detta, men även resten av Banjara är riktigt fin.