Akira Ishikawa

Dela den här recensionen:

Akira Ishikawa drömmer om Afrika, de oändliga savannerna med de ståtliga girafferna. Lejonens rytande och den blodröda solen. En annan värld, långt från Japan. ”I’ve got to use my imagination”, som det heter på öppningsspåret.

I Ishikawas Afrika ryms disco och Bob Marley, gamla folksånger, jazzgitarrer och till och med The Beatles. Och inget Afrika utan bongo-trummor. Det vet alla. Spår två är följaktligen just Bongo rock, som till exempel även Incredible Bongo Band gjorde en coverhit av 1973.

Back to rhythm är en snurrig kärleksförklaring till all musik som på något sätt kan sägas vara afrikansk. (Det vill säga all musik med rytmen i centrum …) Från Ishikawas japanska horisont blir det roligt och otroligt och svängigt och gängligt.

I grunden någon slags jazzfunk, precis som jazzfunk ofta kunde låta 1975 då skivan spelades in. Men också (om ni inte redan förstått) annorlunda och eget.

Back to rhythm skulle kunna sägas vara exotiserande eller kanske tramsig vilket dock inte hindrar att det är en partyplatta av rang. Lite knäppare, lite roligare!