Karin Johansson Lisen Rylander Löve

Dela den här recensionen:

Nio rödlistade arter har fått ge namn till nio musikstycken. Koncentrerade närgångna detaljstudier klingar ungefär som sina titlar, hjärnan vill skapa ordning. Ack dessa poetiska namn som riskerar att försvinna (för att inte tala om själva arterna!), skimrande nervblad, blåkråka, drakblomma, barrskogsspinnare, tvåtandad spolsnäcka, växtklotterlav. Naturen förändras ständigt, inte alltid på grund av oss.

Karin Johansson, som jobbat med Nina de Heney och Finn Loxbo bland andra, lutar mer åt nutida impro- och ljudkonsthållet, spelar piano, preparerat piano och kalimba. Lisen Rylander Löve, från The Splendor, Here’s to us och Midaircondo, och med soloprojektet Oceans (se Lira #2 2019), kommer mer från jazz- och elektronikahållet, här på tenorsax, röst, kalimba, slagverk och live-elektronik. 

Musiken är improviserad, så vad kom först: titlarna eller musiken? Tankarna hade i alla fall en riktning. Eftertänksamt och genomtänkt går musikerna tillväga med öronen nära jorden. Ljuden, illustrationerna, de olika ljudande tolkningarna, är omväxlande och välavvägda, väl producerade och klingar väl. Trycket ökar mot slutet av skivan och styckena blir längre. Blodrostmossa tittar dig brutalt i ögonen med tungt rullande igenkännbara piano- och saxofonklanger och manar till handling, och den avslutande Cirkelkrabba går runt runt och försöker och försöker. En ljusning.