! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Solostråk

Baltazar Montanaro

Amours

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Bengt Edqvist
Publicerad: 20 feb 2020

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

En skiva jag sakteligen fått jobba mig in i, vilket beror på att skivan till största delen känns improviserad. Och så fastnar jag på inledande Esper som rimmar på Vesper, som i kvällsmusik. Den visar nämligen upp stort släktskap med Sunniva Abellis soloskiva Framåt! Och så framkallar Baltazars stråkdrag på den specialbyggda felan känslan av stämningsfulla höstkvällar. Förtjänsterna hos denna skiva ligger i Montanaros fantasirika och varierade spel som ibland tar åtminstone mig med till bortre Orienten men även till hemlandet som är Belgien och även någon by med snabbspelande rumäner. Montanaro ingår i den svensk-fransk-belgiska kvartetten Sirus men detta är något väldigt annat. Instrumentet han använder är samma men det som hos Sirus fungerar som komp och solon är här huvudsaken. Musiken skapas med både stråke och en hel del knäppande på strängarna, det visslas, nynnas, mumlas och sjunges. Det är en djärv, inte lättlyssnad men spännande skiva.

Annonser