Etran de L’Aïr

Dela den här recensionen:

Andra albumet Agadez är döpt efter den här Nigertrions hemort. Samma Sahara-metropol som nyligen Sverigeaktuella hetingarna Mdou Moctar, alltså. Där spelar Etran de L’Aïr ofta, ofta. Extravaganta framträdanden i olika sociala sammanhang, inte minst bröllopsceremonier som är öppna för allmänheten.

På denna mobilstudiofångade skiva fortsätter festen. Här gifter sig Etran de L’Aïrs samspelta ökengroove med den energi som deras framträdanden brukar bjuda på. Allt är inspelat med fart och lätthet, allt för att fånga just den feststämning Etran de L’Aïr brukar dukar upp med. Så även om Agadez inte är en liveskiva likt deras debutalbum känns det hela onekligen väldigt mycket live. Inga prominenta gästartister från västvärldens indie- och americana-kretsar, bara Etran de L’Aïrs kvicksilversound med blixtsnabba
tuareggitarrer och sirliga solon. Det låter mer Sahara än andra kända namn, med influenser från nordmalisk blues, kongolesisk soukous och Hausafolkets barband.

Gruppnamnet uttyds ”Aïr-regionens stjärnor” och det är en sanddynornas sanning. Diggar du Mdou Moctar är det värt att upptäcka även dessa söner till nomadfamiljer. Festen kan börja.