Fredrik Lindborg

Dela den här recensionen:

Att kunna ta sig an Lars Gullin är inte alla förunnat. Förutom att den Gotlandsfödde mästerkatten var en fantastisk kompositör och mångbegåvad instrumentalist var han en märgfull lyriker, en poet som förenade det vrenska och det skira i samma utandning. Fredrik Lindborg går rakt in i Gullins värld med öppet hjärta och finkalibrerat sinne, respektfullt och eget. Tror att maestro Gullin själv ler i sin bokskog åt Lindborgs versioner av Toka voka oka boka i fint utbyggt arr av Emeli Jeremias, Holy grail och inte minst Danny’s dream.

Genomgående har inspelningen en stark känsla för originalen och arrangemangen är lyhörda mot den övergripande konstnärliga hemisfär vilken Gullin arbetade under och som han i så stor del var med om att skapa från mötet med den romantiska klassiska musiken, folkmusiken och skogarna. Lindborg har värmen, skärpan och idéerna och trion är top notch, LSD-musikerna Daniel Fredriksson och Martin Sjöstedt kompletterat med en stråkkvartett; Daniel Migdal och Henrik Naimark, violin, Ylvali Zilliacus, viola och Amalie Stalheim, cello.

Många av favoriterna och några sällanlåtar som I min smala säng som Bernt Rosengren tidigare spelat in. Fjorton låtar har Lindborg samlat från de Gullinska ängderna, det hade lätt kunna bli fjorton till med nygrepp på Dyningar och Like grass eller gotländska folksången Gamlä valu som önskningar, men man kan ju alltid hoppas på en uppföljare. Alla hattar av för detta kompisporträtt.