Nynningen

Dela den här recensionen:

Ett samlat grepp från Götet, när ett av den svenska proggrörelsens främsta namn sammanfattar sin karriär från 1972 och fram till nuet. Allt inleds med För full hals i en outgiven version från 1973. Men det handlar ändå inte om någon samling med uteslutande de kändaste låtarna och inspelningarna. 

Nynningen 50 innehåller i stället tidigare outgivna versioner och inspelningar. Studio-outtakes, radiosändningar och scenupptagningar varvas från musikkollektivets olika tidsperioder. Nynningen återföddes ju 2016, med tre album utgivna sedan dess. Senast 2021 släpptes den nästan ett halvt sekel gamla Anaconda och andra låtar, som utnämndes till Årets barnmusik i Lira. 

Åtskilliga konserter har det blivit också. Manskapet har delvis ändrats – Totta Näslund kan av naturliga skäl inte närvara – och medverkan från yngre förmågor som Frida Thurfjell och Matilda Magnusson har ökat på musikaliteten. Det är faktiskt det nyare materialet jag helst återvänder till på skivan. Slowgold-Amanda Werne och danska violinisten/sångerskan Anna Eltard sjunger väldans snyggt i sina låtar. 

Folkets låt går nästan att missta för religiös musik, annorstädes åker plakaten fram, men det går inte att komma ifrån att en låt som Maktens herrar är angelägen även 2023, trots att det rör sig om en Roy Harper-översättning från 1979. Det lustiga, eller kusliga, är att den går att tolka från olika håll 2023, från både vänster och höger.