Daniel Herskedal Trio
Stallet, Stockholm 24 februari 2023
Den norske tubaisten och kompositören Daniel Herskedal har under ett antal år släppt en tät rad skivor i eget namn, men trots det är det först nu som han kommer till Stockholm för en konsert med sin trio.
Hans musik är inte direkt genreöverskridande utan snarare sin egen genre, med drag av jazz men på flera plattor även med tydliga spår från Mellanösterns musiktraditioner. På scen får den dessutom stundtals en rejäl tyngd när pianisten Eyolf Dale tar i ordentligt.
Men den som framför allt charmar Stallet-publiken är slagverkaren Helge Norbakken, och det börjar faktiskt redan innan konserten inletts. Just när bandet klivit upp på scenen råkar någon åhörare välta ett glas som slår i golvet med ett skramlande ljud, och reaktionen är blixtsnabb. ”Det där är mitt jobb”, påpekar Norbakken med ett stort leende och drar ner många skratt. Men framför allt är det hans ytterst personliga spelstil som ständigt drar till sig fokus. Som publik går det aldrig att veta vad han kommer att göra i nästa sekund, och även när Dale spelar ett pianosolo på andra sidan av scenen har många åhörare blicken fästad på slagverkaren.
Framför sig har Norbakken två djembetrummor som han spelar på en rad olika sätt med stålvispar, fingrar eller karvade träpinnar, men aldrig med en traditionell spelstil. Genom att lägga olika metallföremål på trumskinnen modifierar han dessutom ljudet radikalt och får det att låta som en virveltrumma eller ibland närmast elektroniska beats, något som han ständigt förändrar genom att trolla fram nya instrument att lägga ovanpå trummorna.
Till detta kommer en mängd små gongar och andra metallinstrument, några xylofontoner och två ibland dundrande bastrummor. Som om detta inte var nog kompletterar han spelet med ett slags beatboxande under tiden, där han med munnen skapar pulserande, dynamiska och snabba rytmer som ofta påminner om en hihat. Den kreativa nivån är häpnadsväckande och samtidigt mycket lekfull.
Daniel Herskedal själv växlar i många låtar mellan tuba och den sällsynta bastrumpeten. Inte sällan inleder han med mjukt melodispel på den senare för att sedan snabbt byta till djupa basgångar på tuban. Plötsligt kastas rollerna om och tuban tar melodin medan pianot mullrar som basinstrument.
Trions medlemmar spelar även varsitt solostycke, och det är först när Herskedal i slutet av konserten tar sig an det som han använder sig av mängder med tubatricks. Han cirkelandas för att hålla ett oavbrutet tonflöde och spelar en ton medan han sjunger en annan genom tuban, vilket resulterar i kraftfulla rytanden och morranden. Imponerande och snyggt, men det är ändå som kompositör och i samspelet med Dale och Norbakken som Herskedal gör sig allra bäst.
Text: Rasmus Klockljung
Bilder: Peter Bothén
