Folkdivizjon
Fasching, Stockholm 21 augusti 2026
För två år sedan hyllade undertecknad Folkdivizjons debutplatta, en liten egenutgiven samling klezmerlåtar i minst sagt pigga tolkningar. När det nu är dags för skiva nummer två är det en liveinspelning, och det är inte svårt att förstå varför de valt det när jag ser bandet på releasekonserten i Stockholm. De är helt enkelt ett oerhört bra liveband.
Numera fokuserar Folkdivizjon mer på Balkanblås än klezmer, men några gamla klassiker från den sistnämnda traditionen dyker ändå upp i form av bland annat Ale brider och Ot azoy, med klarinettisten Markus Cederholm som drillar loss rejält i sina solon.
De fem blåsarna i fronten står för mängder med starka solon i varenda låt, med början redan i inledande egna kompositionen Tillbaka till Skurup, som börjar med altsaxofonisten Love Bragée på egen hand över mjuka blåsborduner. Men snart drar slagverket igång och sen är det fullt ös. Dansgolvet kokar, och fortsätter göra så under hela konserten, och Bragée bränner loss i solon med ett makalöst saxsound. Växlingarna mellan hans solomelodier och hela blåsets unisona upprepningar är ruggigt imponerande.
Folkdivizjon hade kunnat spela ut sitt starkaste kort redan här, men de klarar verkligen av att hålla en liknande nivå under hela spelningen. Massvis med intensiva låtar varvas med några lite lugnare partier, och trumpetaren Alvin Samuelsson briljerar som flerspråkig sångare i en hel del nummer, på bland annat jiddisch och romani.
Standards som Ajde jano och Opa cupa blandas med egna låtar som mycket väl hade kunnat tillhöra en traditionell repertoar. Blåsarna smattrar fram unisona melodier i ett hisnande tempo där varenda sextondel sitter som gjuten, medan tuban, dragspelet och de två slagverkarna på davul och virveltrumma pumpar fram tunga rytmer.
Mot slutet hämtas flera låtar från legendarer som Kočani Orkestar och Ferus Mustafov, och när Love Bragée på altsax och Vidar Hansteen-Jörgensen på tenor soloduellerar i Mustafovs Dada sali är det en av många höjdpunkter under en mycket intensiv och alldeles lysande konsert.
Text & bild: Rasmus Klockljung
