Skivrecension

Hope is the thing with feathers
Folk roots

Rhiannon Giddens

Hope is the thing with feathers

Skivbolag: Nonesuch
Format: LP/CD/DL
Recenserad av: Peter Bornemar
Publicerad: 20 nov 2026

På sitt fjärde album i eget namn, där titeln hämtats från Emily Dickens 1800-talspoem, återvänder sångerskan och banjospelaren Rhiannon Giddens till den djupt folkligt rotade musik som i hög grad präglade den musik hon gjorde med Carolina Chocolate Drops. 

Albumet innehåller tio låtar, av vilka fyra skrivits av Giddens tillsammans med sångaren och multiinstrumentalisten Dirk Powell och en, titelspåret, är Emily Dickens originaltext tonsatt av Giddens och gitarristen Niwel Tsumbu. I övrigt finns här tolkningar av sånger hämtade från låtskrivarna och tillika aktivisterna Ola Belle Reed, Pura Fé och Elisabeth Cotten samt två traditionella låtar.

Musiken är inledningsvis väldigt jordnära och påtagligt renodlad, med Giddens kraftfulla röst och banjospel i fokus och med ytterst smakfull assistans från stränginstrument som fiol, gitarr och bas. Även om inspelningen är gjord i Louisiana är doften av Appalacherna synnerligen påtaglig, liksom känslan av att Doc Watson eller Ralph Stanley borde kunna finnas i närheten.

Albumet fortsätter sin färd längs samma karga landskap och når sin kulmen i det oerhört vackra stycket Wish in vain, också det skrivet av Giddens tillsammans med Powell, som är den starkaste låt Giddens hittills presenterat på skiva. Efterföljande Carolina rain höjer tempot en del men behåller sin starka roots-känsla. 

Därefter svalnar både in- och uttryck en del. Versionen av Elisabeth Cottens Freight train är helt okej, men inget som fängslar, vilket också gäller de två traditionella folksångerna: a cappellan Walk with me och Cuck old hen. Men första delen av albumet är utmärkt, och skivan är värd att införskaffa bara för låten Wish in vain.


Fler recensioner

Annonser