Tommy Lakso

Gitarristen Lakso har samlat visor från Tornedalen, strukit sången och lagt på marimba, dragspel och bas. Arran-
gemangen är jazziga, med vissa utflykter i riktning mot fado. Den tolkade visans melodi och stämning ligger dock alltid kvar och driver låten framåt. I de flesta fall är det Laksos gitarr som får driva på och göra det som sången annars hade gjort. 

Jag måste ha det sagt att jag sällan tycker att en sjungen visa tjänar på att bli berövad sin sång, och det tycker jag inte den här gången heller. Men med det sagt så är det ett fint urval av visor som är försiktigt överförda till en modern och gitarrburen kontext. Särskilt beröm ska Lakso och de andra medverkande musikerna ha för hur gott de arbetar med tystnaden mellan tonerna. Det är svårt att spela så återhållet som de gör och ännu svårare att få det att låta återhållet och inte avhugget eller tråkigt. Så som de gör det på det här albumet skapar det i stället förväntan och tvingar lyssnaren att sugas längre in i musiken.