Petra Kvist

Musikaliska mångsysslaren Petra Kvist känner vi från trion Trenne, Irlandsgänget Apagaget och som producent, regissör och manusförfattare för Teater Trycket. Kvists hemvist är fiol och altfiol. På hennes första soloskiva Långt om länge skriver hon sitt eget material med ambitionen att göra folkmusik som ”inte är museal men som ändå är en del av vår tradition, svängigt och lättillgängligt utan att vara banal.”  

Lyckas hon och medmusikern Jaakko Viitala med det? Ja, visst gör de det! Här slås dörrarna upp direkt i inledande Avfart 33, en bilåkarlåt med vispkomp och hemlängtan i steget. Även om allt inte är midsommar i motljus hos Kalle Moraeus med vänner finns här en hemtrevnad och värme som storhjärtat bjuder in till ett par fina stunder i Kvists värld. 

Som bäst har Kvist ett sound och en ärlig råhet som för tankarna till Norrlåtars tidiga platta Urminnes hävd. Inte minst i de fina dur och moll-växlingarna i till exempel Brudvals från Noretorp. Denna och valsen Gruvan är två av plattans bästa stunder. Det finns en direkthet, nerv och närvaro som gör Långt om länge lättillgänglig på ett väldigt sympatiskt vis.