Tyshawn Sorey Trio

Dela den här recensionen:

Det är inte Bill Evans som återuppstått, men den unge pianisten Aaron Diehl har likheter, och med Tyshawn Sorey, trumslagaren som de senaste åren komponerat stycken som nog är närmare nutida musik än modern jazz, svänger de loss med basisten Matt Brewer i en lustfylld och lekfull Autumn leaves. Löven virvlar i luften. 

De framför sex stycken, en till från den amerikanska sångboken plus kompositioner av Duke Ellington, Horace Silver, Paul Motian och Muhal Richard Abrams. Gamla klassiker och några modernare, som borde bli det, enligt Sorey. De flesta tolkningarna håller sig rätt nära originalen, men Detour ahead tar en drömsk omväg med stillsamt sökande piano och basfiol, men skärper klangbilden vartefter. Över Paul Motians From time to time ligger ett lågfrekvent muller innan den med några korta toner klarnar.

Finspel i alla fingertoppar, en avspänd trio där alla hörs, i grupp och solo. Tyshawn Sorey är den som ser till att du inte lutar dig alltför bekvämt tillbaka, genom att ibland snubbla till med rytmiken eller röra om i grytan med några snabba tag. Ellingtons avslutande Rem blues (bara på cd och digitalt) ångar på, raka spåret. Gåshud av uppvisningen? Nej men ett nöje att lyssna.