Oùat

Dela den här recensionen:

Förebilden är en klassisk jazzpianotrio, i dagsläget utan vokalist, men med sångbara melodier från 1950- och 60-talen. Oùat (Once upon a time) består av Simon Sieger piano, Joel Grip kontrabas och Michael Griener trummor. Nio nyskrivna låtar, de flesta av svenske Grip. 

De börjar med att snubbla lite på Thelonious Monk men trion gör inga försök att backa tiden, tvärtom, genom lerig tjällossning kämpar de sig nu fram över ett fält där marken förr var fastare. Var det enklare då? Det tror jag inte. Men medvetenhet, syfte och blicken på tillvaron skiljer sig förstås från för sextio sjuttio år sedan. Kanske mest syftet med musiken. 

Oùat handlar nog om att förhålla sig till såväl det förflutna som det närvarande, och möjligen agera för framtiden. Hur man kan använda gamla erfarenheter på ett relevant sätt nu. Ryggsäcken de bär är en smula nertyngd av kunskaperna. De prövar olika vägar och svänger loss när de arbetat sig fram till en viss punkt. Både historiska rötter, nya tider och villkor blir då synliga. En arbetsseger som uttrycker ett hyggligt mått optimism, som i The height of nothingness (trots titeln). Musik är på allvar, det är klart man inte ger upp.