Roberto Gonzalez

Dela den här recensionen:

Roberto Gonzalez släpper sin andra (tror jag) cd med visor i varierande stilar och jag tycker att hans kompositioner blivit mer självständiga och originella sedan sist. Nu har han tagit hjälp av Erik Steen som både ackompanjerar och sitter bakom mixerbordet, och det är ingen dålig assistans. Men kompositionerna och texterna är Robertos egna. Han sjunger om livet med ett brett spektrum från intim kärlekssång till ett internationellt politiskt perspektiv. Ändå gillar jag bäst när han sjunger om en liten grabb ”som sparkar boll, fast inte så bra – inte så kul men så är det!”. Skivan är lite ojämn, men innehåller så mycket, Roberto har mycket han vill uttrycka. Stilarna är många men flamencorumban ligger närmast, förutom när han dyker tillbaka in i en fransk chanson-stil som kanske skvallrar om Robertos ursprung? Kanske hade hans artistprofil blivit tydligare om han hållit sig till en stil, men samtidigt som jag tänker den tanken inser jag att bredden på skivan också är en del av dess charm.