Skivrecension

Välriktat höftskott

Van Morrison

Versatile

Skivbolag: Exile
Recenserad av: Magnus Östnäs

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Hör två takter av Left my heart in San Francisco och inser hur innerligt jag saknat Van Morrison och hans närmast oförskämt nonchalanta närvaro. Van Morrisons mångfacetterade album Versatile inleds med egna Broken record, en stabil shuffle som irrar kring i klassiska swingmarker på känt Van-manér, sen blir det en rad Sinatra-örhängen, tryfferad med Let’s get lost, en låt som ju Chet Baker odödliggjort.
Van ligger närmare en traderad tradition än Dylan som med de tre senaste skivorna gått all-in för Ol’ Blue Eyes repertoir av The American songbook. Det här halvklädda storbands-stället har alltid klätt The Man och det bär frukt i ett par tolkningar av egna original som en svängig Basie-version av Start all over again från Enlightment-skivan och I forgot that love existed från Poetic champions compose där han blåser altsax på sitt eget vis.
Versatile kommer inte att få ynglingar att irra vakna genom städer nattetid men det är ju heller inte meningen. Van Morrison avslutar stilenligt med Gershwins They can’t take that away from me. Nej, ingen kan överhuvudtaget ta något från den här 72-åringen. Den här gången skjuter Van från höften, men vad gör det när han träffar rätt.