Olli Ahvenlahti

Dela den här recensionen:

I konvoluttexten skriver den finske pianisten Olli Ahvenlahti ”I’m an old old-school mainstream jazz guy”, vilket säger rätt mycket om än inte allt. Thinking, whistling är en platta fylld av jazz i förlängningen av kanske främst Bill Evans. Det är inget dåligt recept för god jazz men det går inte att komma ifrån att det 2018 inte längre är en ögonöppnare. Det mesta är väl skrivet, väl spelat, väl inspelat men jag kan ändå inte riktigt frigöra mig från att jag hört det tidigare, lite déjà vu liksom. Då och då hettar det till, ibland rejält och det får mig att tro att Olli Ahvenlahti tillsammans med saxofonisten Jussi Kannaste, basisten Antti Lötjönen och trumslagaren Jaska Lukkarinen kan göra den här musiken långt mer rättvisa på scen inför publik.