Tânia Oleiro

Dela den här recensionen:

Tânia Oleiro, född 1979, har sjungit fado på olika scener i Lissabon under lång tid. Tidigare har hon kunnat höras på ett par antologier med ny fado. Hon är ett känt namn och hennes debutskiva är efterlängtad. Terço betyder tredjedel, och skivan är indelad i tre avdelningar med fem spår vardera och olika kompmusiker. På portugisisk gitarr hörs Ricardo Parreira, Pedro de Castro och Bernardo Couto, alla lika skickliga; dessutom spansk gitarr och basgitarr. Avdelningarna heter Mouraria, Alfama – gamla stadsdelar i Lissabon – och Cercanias, ett ord för järnvägsförbindelser och lokaltrafik i storstadsområdet. Men mellan avdelningarna märker jag ingen musikalisk skillnad. Tânia Oleiro är van vid och kan fadons speciella frasering och texttolkning. Här är kärlek och Lissabon återkommande teman. Hon sjunger återhållet med en klar sopran och ett genomgående närvarande litet vibrato som ger musiken ett känsligt, rentav lite nervigt drag. Traditionell fado och nyskrivet i samma anda överväger. Oleiro är en bra och kunnig sångerska som kommer att hävda sig väl på fadoscenen. Hennes debutskiva är genomtänkt, jämn och angelägen.