Skivrecension

Pole Star
Folkliga minimalister Lira Gillar

Spiro

Pole Star

Skivbolag: Real World
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 29 mar 2015

Dela den här recensionen:

Kvartetten Spiro från Bristol verkade dyka upp från ingenstans för sex år sedan och har sedan dess släppt två väl emottagna album och ett mini-dito på Real World. Men Jane Harbour (fiol), Jason Sparkes (dragspel), Alex Vann (mandolin) och Jon Hunt (gitarr) har spelat tillsammans i drygt tjugo år och haft gott om tid att arbeta fram sitt personliga, minimalistiska folksound.
Redan 1997 gav man själva ut sitt första album, Pole star, i relativt liten upplaga. Så det är helt rimligt att deras nuvarande skivbolag vill göra skivan tillgänglig för den stora publiken.
Gruppens identifierbara formel finns redan här. Musiken är huvudsakligen baserade på traditionell engelsk folkmusik, med en från Wales, en från Ungern och en – Florinda – hämtad från den franske vevliraren Gille Chabenat. Gruppens tre egna kompositioner är lika genomsyrade av traditionell inspiration. Men här finns också inslag av klassisk musik, modern konstmusik och till och med riff inspirerade av rockvärlden.
I ljuset av de senare albumen är Pole star något av en uppenbarelse. Spiros ofta intrikata arrangemang, där de olika instrumentens melodi- och rytmslingor väver sina egna, personliga trådar i en gemensam ljudbild, är redan klart etablerad. Men musiken på Pole star flödar på ett mer naturligt och stressfritt sätt. De sedermera så framträdande sextondelarna inte lika markerade; det finns en oväntad återhållsamhet och värme i spelet som stärker melodierna och som ibland för tankarna till Penguin Café Orchestra, Michael Nyman Band och Yan Tiersens musik till Amelie från Montmartre.


Fler recensioner

Annonser