Kurt Öberg & Ronny Farsund

Dela den här recensionen:

Alla kan ju inte älska alla sångröster här i världen, och själv är jag inte helförtjust i Kurt Öbergs lite vassa, nasala stämma. Dock får erkännas att han är en skicklig sångare och varierar sin röst vilket innebär att han emellanåt sjunger lite lägre, mjukare och mer njutbart, åtminstone i mina öron.
Detta är dessutom min enda invändning, för det är en personlig skiva som lyser av Kurt Öberg och ingen annan, även om jag faktiskt aldrig hört honom tidigare. Texterna är hans styrka, inte melodierna även om några sticker ut lite. Det är fin poesi, emellanåt politiskt utan ett uns av pekpinnar. Även om textmässiga sådana också har funkat genom åren.
Exempel på Öbergsk politisk vispoesi är Midsommarvisa, där extremhögern besjungs lite försiktigt. Han använder det ganska gamla men ack så användbara uttrycket ”den som har flest pengar när den dör vinner” och gör dikt av det. Och Kurt berättar om en man i övre medelklassen som så småningom tvingas leva på burksamlande, i en faktiskt ganska trovärdig historia.
Öberg är även en ypperlig gitarrist och har i denna musikaliskt ganska varierade samling visor hjälp av trumpetaren Ronny Farsund. Texterna är nya men musiken andas dansmusik under tidigt nittonhundratal, kanske mest trettiotal vilket är en väl genomtänkt kombination som känns fräschare än det mesta i visgenren.