Jerry Johansson Red

Dela den här recensionen:

Förra skivan med Jerry Johansson — som släpptes i början av sommaren —  den första på nystartade skivbolaget Outerdisk — var med hans jazzkvartett. Den Göteborgsbaserade musikern spelade elgitarr, men även sitar, tre långa låtar vecklade ut sig i ett möte mellan jazz, rock och raga. Den skivan var försenad och det är egentligen en slump att skivorna kommer så tätt, men de fungerar fint ihop, som två syskon som kommer överens med varandra trots olika kynne.

On the verge of the last things known är uppdelad i två halvor: The final language del 1 och 2. Den är ”rockigare” än något han har gjort på mången dag, bitvis påminner det om musiken Jerry Johansson spelade i bandet Grovjobb (tre album mellan 1998-2001), proggig, psykedelisk instrumentalrock. På första sidan, efter ungefär tretton minuter, när de hamnar i ett gött groove, låter det nästan som att Allman Brothers jammar med Goat eller Grails. Johansson spelar på sin elektriska sitar, senare vanlig elgitarr, Stefan Örström trummar, Christoffer Ödman trycker extra hårt på basen och Emil Willbas lägger sig längst fram i soundet med keyboards, piano och moog.

Andra sidan startar med sitar och syntar i en slingrande sekvens. Basen och trummorna dyker upp och tar in musiken i ett mörkare landskap. Med moogen i centrum förändras stämningen, och är ljusare, öppnare, innan de återvänder till riffet, och lägger de olika pusselbitarna på plats.

Även om sitaren har en plats på skivan är den inte det centrala instrumentet, däremot tänker jag att låtarna har byggts upp ungefär som ragor. Det är bra. Mycket bra.