Stinas Visor

Dela den här recensionen:

Många är de som försökt ta in visan i ett modernt sammanhang, ofta med en för intern, stel eller allmängiltig ton som resultat. Stinas visor däremot hittar ett överraskande samspel mellan traditionsbundna stilkonventioner och modiga genrebändningar. En stor dos göteborgsromantik förekommer också (att Harald Treutiger citeras i pressbrevet är härligt symptomatiskt), men strofer om rop på Liseberg och utsikten över Delsjön bjuder in lyssnaren oavsett geografisk härkomst.
För de diskbänksrealistiska detaljerna är många, från gammalt hångel till längtan efter ett hus med burspråk, som å ena sidan känns snudd på privata, men å andra sidan slår an en sträng till allmänna uppfattningar om kärlek och drömmar. Och även om texterna har ovanligt rikt ordförråd har inga stavelser tvingats in för att passa rytmens lopp. Lägg därtill ett tajt band, sinnrika arrangemang och muntra melodier och ni har ett vasst album från en intressant uppstickare.