Skivrecension

Live at Victoria
Storslaget solo Lira Gillar

Solveig Slettahjell

Live at Victoria

Skivbolag: Jazzland/Border
Recenserad av: Ulf Johanson
Publicerad: 15 apr 2018

Dela den här recensionen:

Norska pianisten och sångerskan Solveig Slettahjell har de senaste åren skruvat en del på reglagen. Hennes signum var länge den låga farten och närmast viskande rösten, effekter som paradoxalt nog tycktes ge musiken så mycket starkare uttryck.
2011 års Antologie är ett vackert exempel på det där, med skimrande stilla tagningar på allt från Wild horses till The winner takes it all.
2015 gjorde hon Trail of souls med gitarristen Knut Reiersrud, där hon hittar ett eget americana-uttryck ganska långt från det viskande.
På den nya skivan är Slettahjell fångad solo med sin flygel på Victoria Nasjonal Jazzscene i Oslo en septemberkväll 2017. Och den där rörelsen mot större dynamik, starkare volym, kraftfullare uttryck, blir än tydligare.
Hon är förstås inte helt ensam, hon har en sparsamt använd slagverkare med sig, liksom en kör, också den förståndigt hanterad och mycket effektfull.
Musiken då? Ja, det är en saftigt omtumlande version av gamla Gershwinklassikern How long has this been going on, Tom Waits och Kathleen Brennans Take it with me, Leonard Cohens Come healing och ett knippe av de egna tonsättningarna av Emily Dickinsons diktning, de senare fanns för övrigt redan på 2009 års Tarpan sessions. Här är de avskalade, intensivare, starkare. Förutom den nämnda Gershwintolkningen är jag mest förtjust i Slettahjells egen Be steady.
Det är en säregen upplevelse att höra den här sångerskan slita tag i orden, och brutalt riva runt i fraserna medan hon hamrar ner ackorden i flygeln. Det är en fantastiskt fin skiva det här, Slettahjells andra på Jazzland-etiketten för övrigt.


Fler recensioner

Annonser