King Crimson

Dela den här recensionen:

Efter sex år i dvala – och tre år i självvald pension –  dammade Robert Fripp i fjol av gitarren och King Crimson-baneret. Med en kortare USA-turné som mål började en ny version av det mytomspunna bandet repetera, KC:s åttonde upplaga sedan det först begav sig 1969, med både rutinerade KC-rävar och ett par nya medlemmar: Robert Fripp (gitarr), Tony Levin (bas, stick), Mel Collins (sax, flöjt), Pat Mastelotto (trummor), Gavin Harrison (trummor). Bill Rieflin (trummor) och Jakko Jakszyk (gitarr, sång) är nya i Crimson-sammanhang men har båda spelat med Fripp i andra konstellationer.
Live at the Orpheum (cd + dvd) spelades in under två kvällar i oktober 2014, då King Crimsons turné hade nått Los Angeles. En intensiv One more red nightmare, från 1974 års album Red, är första sången. Den har aldrig spelats live tidigare av någon KC-sättning, men framförs här i en intensiv och smått jazzig version. Märkligt nog blir tre trummisar aldrig tungt eller överväldigande, utan är bara en naturlig utveckling av gruppens tidigare experiment med polyrytmik. Den korta trippelslagverksövningen Banshee legs bell hassle bygger även till viss del på 1980-tals-Crimsons rockgamelan.
The ConstruKction of light, titelspåret från albumet från 2000 är den här skivans nyaste spår och ges en mindre elektronisk och rå tolkning än originalversionen. Den följs av en känslostark version av The Letters och en svulstigt pampig version av instrumentala Sailor’s tale, båda från 1971 års album Islands.  Livealbumet avslutas sedan med Starless i en tung, koncentrerad och passionerad version. Men med en något oväntad och rörande mogenhet.
Det står klart att den svårtyglade besten King Crimson fortfarande kan göra vitala och gripande tolkningar av sin gamla repertoar. Och det bådar gott inför vad möjlig ny musik de kan skapa i den närmaste framtiden.