Rick Simpson

Dela den här recensionen:

Britten Rick Simpsons sextett, som utgörs av två träblåsare, piano och vibrafon samt trummor och bas, spelar en jazz som borde locka lyssnare som inte är så inbitna jazzdiggare. Om inte vackra melodier och snygg instrumentering tilltalar så kanske intrikata grooves och häftiga solopartier gör det. Jag gillar särskilt mötet mellan piano och vibrafon samt att Simpson, som är den som trakterar klaviaturen, gärna använder sig av Fender Rhodes, Wurlitzer och harmonium med mera. Detta tillsammans med blåsarna George Crowleys och Michael Chillingsworths varierade träblås av olika storlek bidrar till att ge låtarna en extra dimension utöver det klassiska jazzgruppssoundet. De båda träblåsarna lägger allt som oftast bakgrunder bakom solisterna, vilket får dem att ytterligare spela ut och nå nya höjder.
Brittiska jazzmusiker är ofta rätt okända för mig och i det här sammanhanget känner jag bara igen vibrafonisten Ralph Wyld som under 2016 släppte sitt debutalbum, men jag kommer fortsättningsvis definitivt att hålla öronen öppna efter musikerna på den här plattan i nya konstellationer.