Skivrecension

Folkrock

Jonne

Kallohonka

Skivbolag: Playground
Recenserad av: Rasmus Klockljung

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Jonne Järvelä är till vardags frontfigur i det finska folkmetalbandet Korpiklaani, men vid sidan av det gör han även mer akustisk musik. Debutalbumet under namnet Jonne var något av ett soloprojekt, men till uppföljaren har det växt till ett band med hela tio medlemmar. Bland dem finns både folkmusiker och metalartister från bland andra bandet Amorphis, och instrumentariet innefattar fiol, dragspel och givetvis kantele, vid sidan av gitarrer, bas, klaviatur och trummor.
Kallohonka är snyggt genomförd, rätt så svängig och stundtals ganska bredbent folkrock, men vokalisten verkar vilja samla ihop väldigt många olika element under samma tak. Här finns en flamencogitarr, jojk används då och då, och en nordamerikansk schamantrumma dyker också upp.
Det märkligaste är att skivans hårdaste låt, Rajat Ruumiini, påminner oerhört mycket om det brasilianska metalbandet Sepulturas smått bisarra låt Rattamahatta. Både växelsången, riffet och hela låtstrukturen har stora likheter, men den är förstås försedd med dragspel och mandolin och inte blytunga elgitarrer.