Svein Rikard Mathisen

Dela den här recensionen:

Svein Rikard Mathisen är en norsk gitarrist som under fem år levt och verkat i grannlandet Danmark. Debutskivan Copenhagen diaries innehåller musik komponerad mellan 2010-2014 och som titeln antyder är dessa kompositioner ett slags dagboksanteckningar. För att hitta rätt känsla och ton till detta självbiografiska bygge har Mathisen omsorgsfullt letat efter musiker som tillsammans med honom kan förmedla dessa känslor. Det råder inget tvivel att han hittat det han sökte efter. Pianisten William Larsson får stort utrymme på skivan och Paul Hinz samt Andreas Fryland på bas respektive trummor visar också lika god spelskicklighet.
Titlarna på instrumentala jazzskivor får man bara acceptera. Ofta är de knasiga och rätt roliga. Kanske titlarna ändå innehåller någon ledtråd till lyssning? Visst kan kompositörens ursprungliga känsla och låttitel skapa stämningar där flera lyssnare får samma känsla.
Men likt författaren lämnar bort sin roman till den enskilde läsaren, lämnar musikern över sina kompositioner till lyssnaren. Jag får inga mardrömskänslor av Nightmares, hittar inte direkt någon fåfänga i spåret Vanity. Mina bilder och känslor blir ett personligt soundtrack där jag söker efter något odefinierbart.
Copenhagen diaries är lättlyssnad, vilket inte ska tas negativt. För det är inte förutsägbart. Det är melodiöst men samtidigt hittar Mathisen också finurliga ackord som känns nya. På nämnda spåret Nightmares och avslutande I guess seeing one more episode won’t hurt anyone (vilken fantastisk titel!) förstärks kvartetten med Aske Drasbaek på altsax och Maylen Rusti med textlös sång och det är ytterligare två element där Mathisen hittat rätt.
Mathisen får gärna fortsätta inspireras och transformera sina dagboksanteckningar till kompositioner. För det här är en riktigt bra debut, som jag har på känn kommer att växa efterhand. Och till nästa platta behöver han inte leta musiker. Det räcker att behålla telefonnumren till de han har.