Skivrecension

Jazz

Nik Bärtsch’s Ronin

Awase

Skivbolag: ECM/Naxos
Recenserad av: Johan Scherwin

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Musik som abstrakt konst, som tai chi-rörelser, som minimalistiska mönster … Nej, musiken på Awase låter sig inte fångas av en enda bild. Här är sex stycken där fem heter Modul plus en siffra medan den sjätte låten kort och kort fått namnet A. De fyra musikerna förtätar konsekvent stämningar, upprepar teman och riff tills allt är en oemotståndlig dervischdans utan början, mitt eller slut – fast på olika sätt. Här och där dyker en kusligt lik skuggbild av Jan Garbarek upp; en altsax målar landskap där tonerna sträcker sig över alla taktstreck inom räckhåll. Bitvis är det som om Steve Reich eller Terry Riley goes rock eller snarare goes Fläsket Brinner. Någon gång klingar det orientaliskt torrt med plockande elbas som snuddar både ett sävligt Pink Floyd och ett tidigt, teatralt Genesis. Vad mer kan jag tillägga? Jo, att musiken är som gjord för ett vuxenrave.