Saz’iso

Dela den här recensionen:

Saz’iso är mer ett projekt än ett regelrätt band, tänk Buena Vista Social Club fast i Albanien. Den sydalbanska saze-musiken står i fokus, som skapades i städerna vid förra sekelskiftet när landsbygdens nyinflyttade började spela byarnas gamla a cappella-sånger på instrument som fiol, klarinett, luta och ramtrumma. Iso i bandnamnet refererar till den bordun som ligger under melodin, med antingen (minst) två instrument eller vokalister i stämmor ovanpå. De musiker och sångare som deltar är rutinerade traditionsbärare, varav flera levt utomlands sedan kommunismens fall. På olika vägar har de kommit samman för att under tre höstdagar 2016 spela in saze-musik i en gammal biograf i Tirana. Sångerskorna Donika Pecallari och Adrianna Thanou tar ledigt central plats i sånger som ofta låter sorgsna, även när det handlar om uppsluppen bröllopsmusik. Bland instrumentalerna är låtformen kaba extra gripande, frirytmiska improvisationer, som gråtande klagosånger på klarinett och fiol.
För produktionen står amerikanen Joe Boyd, en framstående folk- och world-producent sedan Nick Drakes dagar. Med hjälp av ljudteknikern Jerry Boys (från bland annat just Buena Vista-inspelningarna) har Saz’iso spelats in, enligt Joe Boyd ”som om de vore en stråkkvartett på Deutsche Grammophon eller en Blue Note-sextett” – alltså med yttersta noggrannhet. Saze är en musik som mycket sällan spelats in, så både som samtidsutgåva och traditionsdokument är plattan nära nog en triumf.