Bengt Hallberg

Dela den här recensionen:

Bengt Hallberg gick ur tiden i juli 2013, blott sex dagar efter att Anders Burman lämnat oss. Den senare startade redan 1949 skivbolaget Metronome, som 1963 släppte föreliggande live-lp, inspelad strax innan det nya året hade gjort sitt intåg. Och visst hörs det att det är något nytt i luften. Gyllene Cirkeln var rätt plats för den moderna musiken då, för mer än ett halvsekel sedan – det märks på denna sköna skiva där cooljazz- och hardbop-tendenserna luftas. Det svänger gott och Hallberg imponerar med infallsrik tangentbehandling.
Den 30 år fyllda Hallberg är vid tillfället redan en veteran, som fått spela med alla från Stan Getz – tänk bara på Dear old Stockholm – till Lars Gullin. Dansmusik, Evert Taube-melodier, körarrangemang, Povel Ramel, filmmusik – inget var honom främmande.
Här kompletteras hans pianospel mer än förtjänstfullt av Lars Petterssons kontrabas och Sture ”Stubben” Kallins trummor. Tre av låtarna är Halllbergs egna, bland dem märks en blues med samma namn som jazzklubben. Övriga fyra spår – inga bonusar på den här utgåvan – är standards. Snygga tacklingar av ’Round midnight, Willow weep for me, Im chambre séparée och Dinah. Sistnämnda är kanske ett av Hallbergs mest kända nummer, och på At Gyllene Cirkeln avrundar den perfekt en inspirerad kväll på Sveavägen 41.