Christoph Greuter

Dela den här recensionen:

En galopp som påminner en hel del om den gamla slagdängan Ett öre mer för mjölken, en schottis från Appenzeller som till hälften låter som Evert Taubes Fritiof Anderssons polka samt en mängd andra väldigt lättnynnade schweiziska folkliga melodier framförda på en salig blandning musikinstrument ur den stora gitarrfamiljen, och i hela 66 minuter, ger definitivt valuta för schweizerfrancen.
Mer konkret spelas det på helt vanliga akustiska gitarrer, mestadels med stålsträngar, dobro, el-gitarrer, halscittra och banjo. Gitarrspelet är inte virtuost, men sällsynt behagligt. Det enda som känns lite ointressant är några låtar där Greuter inte döljer sin beundran för filmtemat i Paris, Texas. Bäst blir det när han experimenterar med klangerna och exempelvis plockar fram en getbjällra. Eller en talerschwingen, ett musikinstrument värt en sida i Lira men jag nöjer mig med att beskriva det som ett mynt i en skål. Värt att googla på.
Kom nyligen att tänka på Jan Johanssons Musik genom fyra sekler och här finns visst släktskap när det gäller lekfullhet och påhittiga arr. Christoph Greuter använder också en e-bow, en slags elektronisk slidegitarrmanick och varje nytänkande schweizisk musiker tar gärna fram en mungiga emellanåt, så även Greuter, och det skadar inte heller det denna skiva.