The Klezmatics

Dela den här recensionen:

Detta är den första skivan i New York-bandets trettioåriga historia utan gästmusiker, men det gör ingen större skillnad. De sex medlemmarna spelar minst tre instrument var, så sättningen varierar ständigt ändå. Vad som däremot är sig likt är att Apikorsim – Heretics innehåller de flesta kännetecknen för en Klezmatics-platta. Här finns hetsigt pådrivande instrumental dansmusik, vacker och sorglig poesi framförd av Lorin Sklambergs ljuvliga tenorröst med komp på hackbräde och piano, och en arbetarsång. Samtliga texter är som vanligt på jiddish, med engelska tolkningar bifogade i skivhäftet.
Redan andra låten, May redemption come, låter så mycket Klezmatics som det bara är möjligt, med deras karaktäristiska sväng, en uppbyggnad för varje vers som leder till flödande solon på blås och violin, och till sist utmynnar den i en upprymd, ordlös kör där hela bandet sjunger, närmast i extas.
Gruppens elfte album är inte deras allra bästa, men det säger framför allt mycket om vilken hög klass deras tidigare produktion håller, för Apikorsim – Heretics är ändå en av 2016 års främsta skivutgåvor.