Skivrecension

Al Jamilat
Libanesisk world/pop/klubb-cross­over Lira Gillar

Yasmine Hamdan

Al Jamilat

Skivbolag: Crammed Discs
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 3 aug 2017

Dela den här recensionen:

Du har kanske sett henne i Jim Jarmuschs långfilm Only lovers left alive, där Yasmine Hamdan ses sjunga i en av filmens viktigaste scener. Sångerskan från Beirut må hämta grunden och inspirationen från arabiska musiktraditioner men musiken har i mycket ett annat, modernt stuk. Västerländsk elektronisk musik och folkpop samsas i en filmisk mix där fiolerna kan sväva ovan otroligt snygga och fluffiga klangvärldar där Hope Sandoval, Keren Ann, Charlotte Gainsbourg, David Sylvian, Souad Massi och Cocteau Twins alla bor grannar.
Så ligger Yasmine Hamdan också på det smått legendariska belgiska indiebolaget Crammed Discs, tidigt med att släppa musik i gränserna mellan postpunk, world music och modern klassisk komposition, redan i 1980-talets början. Och så har hon också använt sig av den Depeche Mode-bekanta producenten Luke Smith i vävandet av sina nattglänsande musikäventyr, där undervattensgitarrer glimmar likt exotiska fiskar. Jag förstår inte ett ord av vad Yasmine Hamdan sjunger på sitt andra album, men jag förstår känslan.
Den här ska mina vänner få höra. När du hört Al Jamilat kommer du att reagera likadant.


Fler recensioner

Annonser