Pan-Scan Ensemble

Dela den här recensionen:

När trummisarna Paal Nilssen-Love och Ståle Liavik Solberg bjöd in musikerkollegor till klubben Mir i Oslo 20 december förra året ställde sig nio musiker på scen. Ett norskt-danskt-svenskt möte. Julie Kjaer (sax) och Thomas Johansson (trumpet) hittar vi även i Nilssen-Loves ”vanliga” frijazzstorband Large Unit, resten av gänget är idel toppnamn; Anna Högberg och Lotte Anker (saxar), Goran Kajfes och Emil Strandberg (trumpet), och Sten Sandell på piano.
Utan basist blir soundet mer abstrakt. Å andra sidan tänker jag inte på det särskilt ofta, de två slagverkarna tar sig an även basens uppgift, kan man säga, i de mest fritt flygande sekvenserna när blåsarna navigerar sig fram i den täta skogen med olika rörelsemönster.
Mest lyckat när musiken blir som en stor organism och rullar fram, som en bit in i det andra spåret. Jag hade velat vara med på festen och se vem som spelar vad, är det Kjaer där? Nu måste det vara Kajfes som tutar, tänker jag, men nja, kanske inte. Sten Sandell känns igen. Pianot gör mycket, binder ihop smeten, driver fram en melodi, som i skivans final, ett utdraget, snyggt svävande slutackord.