Skivrecension

Afrolatin

Simon Monserrat & Djeli

#Afro

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Susanne Holmberg

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Skivan öppnar bra med ett fylligt och afrofunkigt spår à la Fela Kuti. Öppningsspåret La musica me va a curar har de kännetecknande afrokubanska rytmerna och stämsången i botten. Med afrokubansk menar jag specifikt sånger som spelas och dansas som hyllning till olika gudar/gudinnor inom Santeríareligionen, den som härstammar från Afrika. Så när man till exempel hör orden Yemayá eller Elegguá så är det namn på olika gudar. Spåret tar sig härliga utflykter med såväl trumpet- som violinsolon.
Skivan igenom känns den kubanska andan igen men den är lika mycket en experimentell resa med nedslag lite varstans. På spåret Wangol/Mayi a gaye är vi plötsligt i Haiti med sång av Roger Chatelain. Ett mysigt spår med mycket tvärflöjt. Spåret Palenque sankofá är mera soft latino­jazz med samplade röster av någon urbefolkning samt amerikansk rap/spoken word av gästartisten Rico Pabón. Hur som helst ger det en skön ljudbild.
Avslutningsspåret Asoyin ger en meditativ air av ”etno”. Gästartisten sångerskan Claudia Trapani tillför mycket med sin naturliga röst.
Även om skivan i sin helhet spretar åt olika håll så är det skön lyssning och det är ju huvudsaken. Uppsalabaserade Simon Monserrat och hans medmusiker har skapat riktigt najs mångkulturell musik.