Yaron Herman

Dela den här recensionen:

Åttonde skivan i eget namn innebär debut på anrika jazzetiketten Blue Note. Med signeringen av Yaron Herman placerar sig Blue Note mitt i samtiden, med en klar blick framåt. För pianisten är ingen nostalgiker, han skapar en egensinnig musik med många bottnar, som känns helt samtida. Hos honom samsas klassiska influenser i ett ofta impressionistiskt färgat pianospel med ett slags akustisk electronica, där medmusikern Ziv Ravitz blandar sitt jazziga trumspel med moderna rytmer från just electronican och liknande. Efter inledande Fast Life, som skulle kunna platsa i den klassiska repertoaren följer Vista med ett knockande tajt trumspel mixat längs fram i ljudbilden, med samma storskaliga pianospel till. I nästa låt hörs ett betydligt luftigare trumspel och låten landar i mer traditionella jazzmarker. Så varieras skivan mellan storslaget episka låtar, klubbigt svettiga och mer finlemmat spel. Övervägande egenskrivet material, samt två låtar från vitt skilda genrer; en James Blake-låt samt en komposition av klassiske Skrjabin visar bredden av influenser. En oemotståndligt vital musik strömmar ur högtalarna.