Hamrå Orkester

Dela den här recensionen:

Trummisen och inbitne naturvännen Fredrik Hamrå från Lerum är sedan länge en flitigt anlitad sideman. Han har hållit i trumpinnarna hos artister som Timbuktu, Fredrik Ljungqvist, Klabbes Bank, Björn Ingelstam och Göteborg Jazz Orchestra.

Hamrå kan numera även titulera sig bandledare för den nybildade sextetten Hamrå Orkester. Här ingår medlemmar som samtliga spelat i nyss nämnda Göteborg Jazz Orchestra, och några av dem har även med Bohuslän Big Band.

I fjol stegade herrarna in i en studio i det för inte så länge sedan etablerade Tonkontroll-komplexet i hemstaden Göteborg för att fästa nio av trummisens kompositioner till den här skivdebuten. Kompositioner som glider fram minst sagt filmiskt och stämningsfullt när blåsarna Björn Cedergren (tenorsaxofon), Andreas Thurfjell (altsax, klarinett) och Patrik Putte Janson (trumpet) far fram över det stadiga, ibland skönt studsiga kompet från Olli Rantalas kontrabas och Hamrås uppvisningsundvikande trumspel. Simon Westmans lika smäckra som melodiska pianospel icke att förglömma.

Oddjob är en svensk konstellation som i viss mån går att jämföra med, men Hamrå Orkester hittar ofta andra vägar än Kajfes mannar. Hälsingland heter en särskilt vacker ballad, tillägnad både landskapet och kompositörens far, medan Kangaroo är en av de skumpigaste och ettrigaste bitarna på skivan.

Med Esbjörn Svensson Trios ljudtrixare Åke Linton bakom mixerbordet skapas en jazz som växlar mellan en myckenhet mollbetonat mörker och ett efterlängat ljus, med skiftande tempi. Albumet 32,8 fungerar lite som en termometer i ändan på Sverige av år 2024, men skänker också skönhet och är verksamt som ett lugnande medel. Utan att göra avkall på några artistiska intentioner eller ambitioner.