Fonnesbæk

Dela den här recensionen:

Bakom detta diskret svartvita skivkonvolut prytt av en blyertsteckning döljer sig en av årets finaste jazzplattor. Fonnesbæk är basisten Thomas Fonnesbæk med pianisten Lars Jansson och trumslagaren Paul Svanberg. Det är musik från en livetagning i Nilento-studion i Kållered (eller ”Gutenburg” i Prophones tolkning) och det är inte utan att man gärna vill höra mer av de 2,5 timmar som Lasse Nilsson spelade in.
Det är bästa sortens triojazz, dynamisk och kraftfull, av tre musiker som uppenbart gillar livesituationen. Som i Fonnebæks snabba First impressions, med drag inledningsvis av Miles Davis So what. Jansson spelar ett bländande solo, men det är drivet som är musikens verkliga styrka, urkraften och framåtrörelsen i Fonnesbæks och Svanbergs spel och som pianot så lustfyllt surfar på.
Energin är genomgående, från den fina bluesen Do it! till den lite lösare formen i No gluten, please! och i melodiskt mjukare och varmt svängande nummer som I am who am I?
Här finns också en Victor Young-tolkning, en Jule Styne, och så den lilla pärlan Solen er så rød mor av Carl Nielsen.
Jag kör en sen kväll R 45:an norrut och trycker in plattan och startspåret Norrland, med sin trolska inledning av stråkbas och som hela tiden tycks växa i kraft och idérikedom i solospelet. Det är 6:31 av ren musikalisk lycka.